Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Om Tjärnölaboratoriet

Stationens namn

På svenska heter stationen Tjärnö marina laboratorium, med kortnamnet Tjärnölaboratoriet.

På engelska är namnet Tjärnö Marine Laboratory, med Tjärnö Laboratory som kortnamn.

Historik

De stora studentkullarna på 1960-talet kombinerat med ett stort intresse för havsmiljön medförde att kursverksamheten vid Göteborgs universitet behövde finna nya lokaler och faciliteter för sin verksamhet. Beslut togs att etablera ett laboratorium för universitetsutbildning, på Tjärnö vid Kosterfjorden. Tjärnö marinzoologiska station grundades 1963. Stockholms universitet använde stationen för sin marina kursverksamhet från 1965. Under 1970-talet bytte stationen namn till Tjärnö marinbiologiska laboratorium, ungefär samtidigt som det blev åretruntverksamhet och även forskning. Stationen växte med byggnader och anställda främst under 1980-, 1990- och 2000-talen. Åren 2008-2016 var stationen en del av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, och 2016-2017 en del av Sven Lovén centrum för marin infrastruktur. Sedan 2018 ingår stationen i Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, och namnet är sedan 2019 Tjärnö marina laboratorium.

Bildrik utställning från Tjärnö 1963-2013 (pdf, 7 MB)

Omgivningar

Tjärnölaboratoriet ligger nära Kosterfjorden. Det tar bara 15 minuter med båt för att komma till den enda äkta oceaniska miljön i Sverige. Förkastningssprickan i Kosterfjorden är 247 meter djup och når ända ut till Atlanten. Fjorden har oceanisk salthalt (35‰) i bottenvattnet och god vattenomsättning.

I Kosterfjordens djup lever djur som är typiska för de oceaniska kontinentalsluttningarna och de djupa fjordarna vid Norges västkust, bland annat olika arter av svampdjur och sjöpennor, samt limamusslor och rev av ögonkorall.

Andra habitat finns i form av öppna stenstränder, smala sund med starka strömmar, grunda partier med sand- och/eller lerbottnar, bl.a. med ålgräsängar. Kosters skärgård är också hemvist för en stor population av knubbsälar. Omkring 6000 marina arter finns inom Kosterområdet, av vilka drygt 200 inte finns någon annanstans i Sverige.

Kosterhavets nationalpark, Sveriges första nationalpark med marint fokus, invigdes 2009. Ett av syftena är att främja forskning och utbildning kring bevarande och hållbart nyttjande av marina ekosystem.

SMHI gör lokala prognoser och har mätstationer i närheten av Tjärnölaboratoriet. De kan vara användbara inför fältarbete.

Publikationer av Hans G Hansson

Hans G Hansson var verksam på Tjärnölaboratoriet som bl.a. lärare till sin död 2011. Han sammanställde en lista av de vanligaste arterna av ryggradslösa djur i området, och beskrivningar av dem.

Hansson, Hans G 2011. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater. (pdf, 19 MB)

Fredrik Pleijel har gjort en illustrerad version av sammanställningen.

Under åren 1997-2003 gjorde Hans G Hansson också listor över marina arter i nordöstra Atlanten (på engelska):

Fungi & Bryophyta (pdf)

Protista (pdf)

Porifera (pdf)

Ceolenterata (pdf)

Plathelminthes (pdf, 2 MB)

Nemertini (pdf)

Species poor phyla (pdf)

Nematoda (pdf)

Annelida (pdf)

Mollusca (pdf)

Lophophorata (pdf)

Chelicerata & Uniramia (pdf)

Crustacea (pdf)

Echinodermata (pdf)

Chordata (pdf)

 

BEMON - Biographical Etymology of Marine Organism Names (på engelska)

Sidansvarig: Martin Larsvik|Sidan uppdaterades: 2020-04-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?