Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Babyboom bland ögonkoraller

Nyhet: 2015-02-10

Under januari-februari förökar sig ögonkorallerna i Kosterhavet. Ägg som de släpper ut i vattnet befruktas och genomgår olika utvecklingsstadier. Detta följer Susanna Strömberg just nu i termokonstansrum på Lovéncentret Tjärnö. Resultaten kommer att ingå i hennes doktorsavhandling senare i år.

För fastsittande arter i havet med yttre befruktning är synkronisering avgörande; för att lyckas med sin förökning måste honor släppa ut sina ägg samtidigt som hanar släpper sina spermier. Grundlevande revbildande korallers lek verkar sättas igång av viss vattentemperatur, månfas, tidvatten och kemiska signaler från andra individers ägg eller spermier. Lek hos den djupt levande ögonkorallen (Lophelia pertusa) har man vetat väldigt lite om, fram till för två år sedan då doktoranden Susanna Strömberg lyckades studera ögonkorallens förökning på labb.

– Här i det nedsläckta termokonstansrummet på Lovéncentret Tjärnö håller jag könsmogna ögonkoraller även denna vinter, säger Susanna Strömberg. I akvarierna försöker jag skapa samma förhållanden som råder nere på havsbottnen.

Honor och hanar förbereder sig för lek genom att pumpa upp sig med vatten i ett par timmar. Honor släpper sedan ut äggen ut i en stor puff, medan hanar pyser ut spermierna långsamt som en rökslinga. På detta sätt har tusentals små larver av ögonkorall fötts under de senaste två veckorna.

– Vi har märkt att det krävs mycket turbulens på vattnet för att ögonkorallerna ska släppa sina ägg och spermier, säger Susanna. Kanske är det kopplat till månfaserna och tidvattenströmmar vid reven. Mätutrustning på korallrevet vid Tisler i Norge ska förhoppningsvis ge svar på det. Vi plockar upp utrustningen i mars, då leken är slut för i år. 

Susanna Strömberg och hennes kollegor Ann Larsson och Mikael Dahl har flera frågeställningar för ögonkorallens lek:

  • Vad styr leken? Har månen någon inverkan?
  • Hur högt upp i vattenmassan går de innan de söker sig mot botten?
  • Vilket underlag föredrar larverna att sätta sig på?
  • Föredrar de att sätta sig nära varandra eller långt ifrån?
  • Vad krävs för att de ska utvecklas från ägg till larv och vidare till fastsittande polyp? Måste de äta, och vad?
  • Använder larven nässelceller när den skall ankra upp vid fastsättning mot botten?
  • Hur uttryckts olika gener under larvens utveckling?

Alla foton av Susanna Strömberg.

AV:
031-786 96 21

Sidansvarig: Martin Larsvik|Sidan uppdaterades: 2020-01-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?